Idag har jag gått och filosoferat över två saker:

1. Jag har fått förklarat för mig att det finns folk som faktiskt LAGAR MAT på sin lunchrast. På jobbet alltså, dom går inte hem, och med "laga mat" menar jag inte att dom värmer upp lite mat i micron, utan dom tar t ex och steker kycklingfilé. Som dom har liggande i frysen där. Galet galet if you ask me. Lunchen är ju till för att äta, lägga upp fötterna och typ koppla av med en bok eller tidning e dyl. Tycker jag. Att det finns folk som tar sig för sådana där grejer känns... liksom... väldigt väldigt konstigt. Vet inte hur jag ska komma till ro med denna insikt...

2. Det finns tydligen människor som har gått i samma klass som jag i tre år (gymnasiet) och dessutom t o m haft sitt skåp precis intill mitt, som knappt vet vem jag är! När hon fick höra mitt namn via telefon av en kompis svarade hon lite tveksamt "Jaha, hmmm... Var det hon, den där långa??". Hallå, JA, det var jag! Är jag så grå och ointressant att folk helt enkelt inte lägger märke till mig?? JAG kommer minsann ihåg ALLA från min gymnasieklass! ALLA!!!! Morr... Äh, det är väl bara att inse att jag helt enkelt har extremt fantastiskt bra minne och hon... ehh... inte har lika bra... Ja. Så måste det vara.